Rätta till!

Om Per Jonssons ”Khatamis seger öppnar debatten”-DN, 10/6

Som man förväntade möttes presidentvalet i Iran inte med samma jubel som för fyra år sedan i västerländska medier. Även om valbevakningen var omfattande valde de utländska medierna att citera i stort sett de iranska statliga nyhetsbyråerna! Man sa att valdeltagandet var stort, att folket stödjer reformarbetet och att Khatami står för ett reformprogram.

De rapporter som sändes på svensk tv och de nyheter eller analyser som skrevs i tidningar följde samma mönster: inget jubel, snarare förvrängning av fakta. Per Jonssons artikel i DN var en av dessa, som dessutom presenterar en felaktig valstatistik. Han skriver att omkring 35 miljoner deltog i det iranska presidentvalet.

Av 42 miljoner röstberättigade deltog 28 miljoner eller två tredjedelar i presidentvalet enligt det officiella valresultatet. Av dessa röstade 0,5 miljoner blankt. Khatami blev valsegrare med omkring 50 procent av de röstberättigades röster. Även om vi förutsätter att valresultatet är korrekt så måste man fråga Per var dessa ”35 miljoner avgivna röster” kommer ifrån? Eller är det ett valfusk? Ni får rätta till!

Men finns det någon som inte vet att det inte existerar någon tillförlitlig statistik i Iran? De siffror som anges om antalet röstberättigade grundar sig på en uppskattning inte på en riktig statistik. Vid förra presidentvalet t.ex. sade man att omkring 33 miljoner var röstberättigade medan i dag säger man att den riktiga siffran varit över 36 miljoner! Även vid denna omgång sades att 42-44,5 miljoner var röstberättigade.

Alltså drygt 14 miljoner bojkottade presidentvalet. Om man räknar med sex miljoner förstagångsväljare så har relativt ett mindre antal deltagit i valet och röstat på Khatami jämfört med förra omgången. Men Per hoppar över dessa! Tar man hänsyn till Khatamis bokslut under de senaste fyra åren, till de miljontals desillusionerade väljarna, till att folket i miljontal ”gått förbi Khatami” samt till den illegala oppositionens och delar av den legala oppositionens bojkott så verkar de officiella siffrorna otroliga. Uppgifter från iranska städer och oppositionella organisationer bekräftar detta. Per bortser ifrån dessa.

Den politiska utvecklingen i diktaturländer har alltid förvirrat de politiska åskådarna. Vid förra omgången kunde de inte förstå folkets massingripande i politiken med syftet att utvidga sprickan i regimen genom att rösta på den mindre ortodoxa falangen. De uppfattar det politiska läget i Iran som en motsättning mellan två falanger med Khatami och Khamenei i spetsen. Sedan blir de överraskade av folkets massiva protester. Per och de andra såg och ser fortfarande inte den tredje kraften på den politiska scenen.

Före Khatamis tillträde som president 1997 var Per islams och Islamiska republikens kritiker men ändrade plötsligt kurs. Då publicerade han och Ali Hadj-Qasemi från Sveriges radios persiska redaktion en gemensam artikel i DN till försvar för Khatami. Sedan dess tillhör han de journalister som förvränger politiska fakta i Iran med sin penna. Han kommer i en nära framtid att bli mer förvirrad när han ser att den tredje kraftens protester breder ut sig och de partier som representerar folkets verkliga viljor är närvarande på den politiska scenen. Då kommer han att revidera sin uppfattning om skådespelet som han i dag kallar för val, att inte längre skriva lovord om Khatami och demokrati i Iran.

Faktum är att de politiska partierna, vare sig höger eller vänster, fackföreningar, kvinnoorganisationer, människorättsorganisationer etc. inte får existera i Iran. Även en del ”reformister” som står lite längre från Khatami fick inte ställa upp. Av hundratals fick slutligen ett fåtal sin nominering godkänd inom ramen av trofasthet mot islam (närmare bestämt shia) och det islamiska systemet. Om en hundradel av dessa skulle råda i Sverige så skulle inte Per kalla det val, än mindre delta i det. Ändå skriver han ”får den sortens debatt breda ut sig … framstår Iran plötsligt som det mest … demokratiska samhället i hela Mellanöstern.”

Sanningen är mer påtaglig där människor är mer fria. Se på islamiska valet utomlands. Regimens vice inrikesminister erkände att av 2,1 miljoner röstberättigade utlandsiranier deltog bara en procent i förra valet. I Sverige där runt 40 000 iranier var röstberättigade, avgavs vid denna omgång 472 röster. Ni får bedöma själv.

Khalil Kaywan

Ordförande för IAPs utlandsorganisation – Sverige