Frihetens och jämlikhetens marsch
Några politiska grupper och fackföreningar
har i år utropat arbetarnas internationella dag till en internationell dag mot
kapitalismen. Vilken dag annars, om inte första maj?!
Den internationella kapitalismen utvidgas med
informationsöverföringens hastighet på Internet. Med samma hastighet
förföljs människor, till och med i de
modernaste och rikaste länderna, av spöken som fattigdom, ojämlikhet, oro inför
framtiden, depression och rädsla, arbetslöshet, hemlöshet, prostitution,
drogmissbruk, miljöförstöring, krig, förbrytelser, och andra vedermödor till
följd av löneslaveriet. Vid varje nedgång på den internationella börsmarknaden
tappar de mest ortodoxa försvararna av kapitalismen andan av fruktan för en
ekonomisk kris värre och ödesdigrare än 30-talets depression.
Kapitalismen har dock utvidgat frihetens och
framtidshoppets led, leden för sina dödgrävare. Miljarder människor är arbetare
idag. De är de rättslösa medborgarna i det globala samhället där jakten efter
ohämmad vinst är grundlag. Det är de som inte äger något, de som ej tillhör det
förflutna och saknar intresse av att bevara de rådande förhållandena. Det
handlar om människor som måste frigöra hela samhället från löneslaveriets ok
för att de själva ska bli fria. Första maj är dagen för dessa leds marsch.
Graden av sammanhållningen och kravens tydlighet och omfattning under första
maj, är ett mått på hur nära frigörelse från det förhistoriska klassamhället
dagens människa står.
Första maj i Iran är på ett mer direkt sätt
knutet till hela samhällets öde. Den överväldigande majoriteten av det iranska
folket har rest sig för att frigöra sig från islam, förtryck och misär.
Arbetarklassen och dess första maj ligger i denna portests centrum. Under
föregående års första maj strömmade tiotusentals arbetare över gatorna och
protesterade mot de rådande förhållandena trots de islamiska myndigheternas
försök att stoppa det. Några månader senare fortskred folkets uppror i Teheran
och Tabriz till gränsen för den islamiska regimens fall.
Årets första maj kan ha ännu mer
genomslagskraft. Utan tvekan måste arbetarna i ännu högre grad kräva
lönehöjningar; kräva utbetalning av de hundra tusentals arbetares i månader
outbetalda löner; och kräva arbetslöshetsförsäkring för miljoner arbetslösa.
Men det viktigaste av allt är att arbetarna demonstrerar sin styrka. Arbetarna
måste ta gatorna i besittning mot den islamiska regimen och de rådande
förhållandena i sin helhet. De måste visa att de är redo för att frigöra hela
samhället från slöjan och förolämpningen, från islam och vidskepelse, från
misär och rättslöshet och från kapitalismen och slaveriet. Första maj 2000 i
Iran kan vara dagen för jämlikheten och frihetens underbara marsch; vilket är
det finaste och effektivaste sättet att visa sin solidaritet med världens
arbetare under första maj.
Länge
leve första maj
Länge leve
frihet, jämlikhet, arbetarstyre
2000-04-17